jagfickleukemi.blogg.se

Tiden går sååå saaakta, tycker jag. Tycker det är länge sedan förra behandlingen, och nummer 3 känns väldigt avlägsen! Men man kan ju inte klaga på allt som händer runt om en. Precis som om det inte räckte med min sjukdom drabbades min sambo av svåra ryggsmärtor i förra veckan som jag skrev i förra inlägget. Mot lunginflammationen satte man in antibiotika och hon fick viss smärtlindring mot sina ryggsmärtor. Sen började kvarnarna mala. P g a platsbrist flyttades hon på lördagkvällen till en kirurgavdelning och där är hon just nu. Men lunginflammationen förbättrades och det var en uppriven sambo som ringde i måndags och berättade att nu skulle hon skickas hem -man kunde inte göra mer!? Smärtorna var naturligtvis oförändrade och hon skulle kontakta sin läkare. Jag blev förbannad och menade på att hon kan ju knappt gå så ont hon har -hur skall hon klara sig själv hemma när jag är borta.

Efter råd från snälla och omtänksamma människor begärde att vi skulle ha ett möte, en så kallad vårdplanering. Här ingår både sjukvård och kommunen för att se hur den sjukes situation skall kunna hanteras. Efter en del diskuterande bestämdes det att min sambo skulle flyttas till ett korttidboende i vår kommun för rehabilitering. Tack. Det kändes lite lugnare när det människor som kan hjälpa henne när jag inte är där. Bland annat har ju de kommande de tre dagarnas behandling i Kristianstad som hade blivit väldigt jobbiga om jag inte fått hjälp.

Idag var jag och lämnade en lite bukett blommor och en röd ros till de som hjälpte mig att hitta rätt i vårt sjukvårdssystem, något som inte var helt enkelt.

 

Själv mår jag fortfarande hyfsat även om viktminskningen fortsätter, och sömnen är lite orolig. Men det kan ju också bero på de nuvarande omständigheterna. Så för stunden är man ganska trött på vita rockar och sjukhusmiljöer. Men det är väl inget annat att göra än att gilla läget.

 

Sysslolösheten och svårigheterna att koncentrera sig har gjort att jag tvättar, fixar, gräver, planterar, putsar fönster, städar och allt som hålla tankarna i styr. Under en av städhärjningarna fanns jag följande lilla fynd frön "svunnen tid". Vad gör man inte för att sälja!