snart skall det tydligen börja....
Blev precis uppring av min "blodläkare" vid Kristianstad lasarett, där jag skall behandlas (och behandlas). Han skingrade lite av frågetecken kring den kommande behandlingen. Orsaken till att börja bli lite stressa var chansen till ett par dagars besök i den engelska huvudstaden London. En av mina favoritstäder där jag tillbringat många trevliga dagar och stunder under mitt liv.
Jag tog chansen redan i morse och bokade både flyg och hotell i förhoppningen att min behandling startar nog inte i den kommande veckan. Nu fick jag dessutom chansen att lägga behandlingsstarten till efter midsommar så både sill, nypotatis och de andra godsakerna kan få vara med en stund.
Har läst på lite om de olika graderna och varianterna av leukemi som finns och jag får nog vara ganska glad över att jag har den "snällare" formen av sjukdomen. Den akuta versionen är betydligt värre, och kräver en tuffare behandling. Så man kan fortfarande säga -det kunde varit värre!
Behandlingen pågår under 3 dagar då man besöker sitt sjukhus och får behandlingen i droppform. Där kommer den lilla behändiga pumpen jag fick inopererat i förra vecka till nytta tydligen. Efter dessa tre dagar är det ett uppehåll på fyra veckor och sedan repeteras behandlingen. Totalt görs fyra 3-dagars behandlingar med fyra veckors intervall. Så man kan säga att sommaren går åt till detta, men valet är ju ganska enkelt.
Den inopererade venpumpen märker man inte mycket av. Plåster och annat skall tas bort på torsdag, men lär väl inte bjuda på några problem.
Så nu är jag lite lugnare och vet mer om tiden som ligger framöver. Skönt att kunna njuta av två dagar i London med allt vad det innebär. God mat, mycket att titta på, pubar, fish and chips och framför allt engelska människor, normalt ett trevligt släkte. Så jag ser fram mot en kort och snabb resa, som tydligen blir den sista i sommar. Det är tydligen inte lämpligt att man reser under pågående behandling, så istället får det bli trädgårdsarbete och anat roligt här hemma under sommaren.
Jag återkommer
//Leif